tisdag 29 juli 2014

Brännvin med smak av körsbär

Ja. Vi har två körsbärsträd i trädgården också. Eller bigarråträd. Jag har googlat mig till förbannelse men jag förstår fortfarande inte skillnaden mellan de där två. Jag har till och med jämfört blad och vänt runt körsbärsbigarråerna i munnen för att smaka om de är mer sura eller kanske söta ändå? Men något av det är det i alla fall. Om det nu inte är fågelbär. Eller moreller.

 
En dag, där i slutet av juni, satte min man på sig en vit skjorta, svampplockarkorgen och sin hatt för att få feeling (han jobbar mycket med känsla) och satte fram stegen för att plocka körsbär (vi gör det enkelt och kallar det körsbär i resten av det här inlägget).

 
Fimpen var inte sen med att hänga på. En stege som är rest mot ett träd - det är för fasen som att hålla en sockerbit under näsan på en fluga.

 
Och ja, Natten var tydligen också sugen på att hjälpa till med att plocka till brännvinet. Vem vet vem som kommer nalla från den där spriten där den nu står i vår jordkällare.

 
Brännvin klart! Eller inte klart, det ska stå och gosa ihop ett tag. Tills jag inte är gravid längre, tänker jag.

2 kommentarer:

  1. Det är odlade sötkörsbär som kallas för bigaråer och vildväxande sötkörsbär kallas för fågelbär, medan surkörsbär som är klarröda kallas klarbär och svartröda surkörsbär kallas skuggmoreller!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Låter som om det är bigaråer. De är mer vita/svagt rosa än röda.

      Radera