Under påsken fick Fimpen ett påskägg med godis från sin
farmor. Det där ägget hade så mycket godis att det hade räckt för tio
treåringar i tre år (eller i alla fall tio Fimpen i tre år, han är ingen stor
godisätare precis) så vi valde att inte ge de ägg (jepp, plural) vi hade köpt
till honom under påsken utan väntade lite med dem.
En dag kände vi att det var dags och gjorde en äggletargrej
till honom. När jag växte upp letade vi aldrig ägg, vad jag minns. Tror inte vi
pratade om påskharen heller, min mamma var inte så mycket för sånt där med
tomtar och harar och grejer hon inte trodde på. Det fina med att ha fått egna
barn är ju att det går att lura på dem hur mycket som helst och skapa nya
traditioner. Att leta ägg är nu en av dem. Förra året fick vi alla leta ägg, varför det inte blev så i år vet jag inte riktigt, vi får ta igen det till nästa år.
I äggen fanns det både Kinderägg och lego. Jag är förste
legobyggare hemma hos oss och Fimpen är min chef som kommer springande och BYGG MITT LEGO MAMMA! Då är det bara att
lyda. Att bygga lego kan vara den lek jag tycker är roligast.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar