Den tjugofemte april 2015

Så bestämde vi oss äntligen för att tömma våra dammar eftersom de är en ganska så stor barnrisk. Min man var ganska ledsen över beslutet och oroade sig för vad fiskar-Fimpen skulle säga om det hela. Han har pratat ganska mycket om Nisse sedan han var tvungen att flytta och skulle fiskarna också försvinna, vem vet vad han behöver för stöd när han blir vuxen av de men hans föräldrar skaffar honom? Anyhoodles, fiskarna såldes till en gubbe som även tog med sig den lille sköldpaddan plus sköldpaddans hus och så här såg det ut i vår trädgård dagarna innan dammarna tömdes.

 

Magnolian. Tänker att om tio år kommer den att vara gigantisk.

Tantkrukan som står utanför vår dörr. Vi hade från början tre stycken, de andra två har sakta vissnat bort.

En sista stund bland fiskarna, sen fick jag det stora uppdraget att förbereda min förstfödda son på att fiskarna skulle försvinna.

Fimpen? I dag kommer en gubbe och hämtar fiskarna. De ska bo hos honom nu. Det gör vi för att du och lillebror inte ska trilla i vattnet och drunkna.

Okejdå. Ska vi bygga lego nu?

Den sjugosjunde april 2015

När vi flyttade ut på landet så tänkte vi mest att det var för vår egen skull, att vi gjorde det för att vi ville ha mer av den där livskvaliteten som vi väl fick av Stockholm också, men på ett annat sätt. Att Fimpen skulle hänga med och få en annan vardag tänkte vi också lite på, men det var inte för hans skull som vi flyttade.

 

Nu har vi bott här i mer än ett år och Fimpen har blivit en liten lantis. Jag ÄLSKAR att se hur han trivs här, hur han älskar katten Natten, att springa runt i skogen, plocka en morot ur jorden, slänga stenar i sjön, att vi ibland har myror som går över golven och spindlar i hörnen, hönor i trädgården och hästar som granne.

 

Sedan i lördags klättrar han själv högt upp i våra äppelträd och idag fångade han sin egna första fisk.

Lite allmänt pyssel innan jul

 

För att fiskarna i dammen ska kunna andas måste vi slå hål på isen.

 

En dag snöade det så att vi kunde göra världens minsta snögubbe.

 

Världens finaste lite oroade lillebror.

 

I jakt på en minigran till Fimpens rum.

 

Snösmycken på punchverandan.

Mysteriet med sköldpaddan

Min man kommer springandes och gastar att han har sett en sköldpadda i dammen och att han vill visa mig den NU! Jag rycker på axlarna och är lite mindre exalterad än vad han är. Han säger att han aldrig sett den tidigare och att det är ett himla mysterium. Ingen av oss kan minnas att de förra ägarna sagt något om en sköldpadda och kan en sköldpadda överleva en svensk vinter?

Jag ber honom att smsa mannen som bodde i huset innan oss, men det gör han inte. Jag tror att han vill ha kvar det här mysteriet för sig själv. Hans teori är att någon gått förbi och helt enkelt lagt dit sköldpaddan. Som om den terorin är vettigare.