En jävla hylla

Jag köpte en hylla till Fimpens rum på Tradera. Den var billig. Jag fick den till ett bra pris. Fiffig, med både lådor och hyllor. Lådor att gömma skit i. Hyllor att ställa böcker på. Som jag hatar denna hylla.

 Det började någon gång mellan jul och nyår. Jag packade upp den. Sa hej lilla hylla, nu ska du sättas ihop! Jag fattade inte då varför hyllan fnissade åt mig. Anser mig själv vara över snitt i händighet (under snitt i pyssel).

 

Som jag svurit åt denna hylla. Skruvar passade inte med muttrar och inte heller med beskrivning eller hål.

Till slut slängde jag in den i Fimpens klädkammare där han fick sitta och banka på den med en tested.

För att dagen efter nyårsafton tänka att så fan att jag tänker ge mig! och gav mig inte. Nu är den... hel.

 

Hel förviso, men det är lite skruvar som sticker ut och det saknas en hylla, eftersom vissa förborrade hål saknas. Får se om jag ger mig på skiten igen, eller ger bort den till någon som orkar.

Ett barnrum blir till

En av de första sakerna jag ville göra i huset var Fimpens eum. Jag körde google- och pinterestgalore och hittade många ideér som jag ååhhh och ooohhh:ade åt. Grejer som jag aldrig i helvetet skulle kunna klara av.

 

Så kom vi till huset och jag gick med Fimpen in i det som jag bestämt skulle bli hans lekrum och sa att allt det här, min son, allt det här kommer att bli ditt! Satte ner honom på golvet och började pilla på ett hörn av tapeten. Den släppte. Då drog jag. Den åkte av. Min man kom in och undrade vad fan jag höll på med och jag sa hoppsan! och bestämde snabbt att väggarna skulle helrenoveras. Så här i efterhand: jävlar sånt jobb! Så här i efterhand: bra gjort! Så här i efterhand: hoppas att det inte är så här med varje rum.

 

Jag har rivit tapet en gång tidigare i mitt liv. I mitt gamla flickrum, när jag var fjorton, eller så. Minns inte att det var så här jobbigt (men då hade jag inte heller en tvååring att ta hand om, eller behövde åka ambulans mitt i allt). För ja, mitt i ett brinnande krig mot en tapet så åkte jag på Kristallsjukan (sjuk jävla yrsel) och kunde alls stå på några stegar och få ett lekrum klart tills jul. Eller ens till en Fimpenfödelsedag.

 

 

Så kom mina föräldrar upp från Skåne. Är det något jag och min pappa bondar över så är det renovering. Vi stod med en roller och en pensel, en himla massa vit färg i kulören "snöboll" och sa inte ett knyst. Eller okej, någon gång då och då sa pappa ska vi flytta på stegen? Lyssnade på radio. Det var så jävla fint. 

 

Det blev inte klart till julafton. Det blev inte klart till hans födelsedag. Det är inte klart ännu, det där rummet. Det fattas lite saker. Men han hänger där inne. Hela nyårsafton låg han i sitt tält sin tipi och tittade på film. Och det är det som är värt något.

William Morris

Är det en man jag är mer förälskad i än min man just nu så är det William Morris.

 

 

 

William Morris. I freaking love you och vill tapetsera alla våra rum med dig. Och klä om alla våra möbler med dina tyg.

William Morris föddes 1896 och bestämde sig för att inte bara göra tapeter utan även vara den brittiska socialiströrelsens grundare. Tapeter for the common people alltså. Det kan för fan inte bli bättre.

Om jag har beställt hem fjorton olika tapetprover? Kan hända!

En decembermorgon

Hyllan

Vissa saker i vårt hem har vi bestämt oss för att sälja. Köksbordet som ingen av oss gillar. Och vår helväggshylla. Som jag älskar. I huset hoppas jag på att ett av rummen blir ett bibliotek och att jag där får riktiga, platsbyggda hyllor (eller får och får, gissar på att jag får görat själv). I alla fall. Den här hyllan som jag ville ha hur länge som helst och som kom till för ungefär ett år sedan. I love you.

Tavlor

Det var någon som såg prospektet på vår lägenhet när den såldes och reagerade på att vi har mindre tavlor än hen trodde. Jag svarade att fotografen nog var skicklig med kameravinklar. Så här ser våra tavlor ut idag:

Vardagsrum. De flesta tavlorna är handlade genom Etsy och jisses, vad vi velade innan vi köpte de här alltså. Det tog till och med längre tid än när vi köpte soffbord och soffbord köpte vi för kanske ett år sedan, eller så.

Sovrum. Bilder från vårt bröllop till vänster och till höger hänger vår bröllopsinbjudan.

Hallen. En 29-årspresent till min man och en spegel vi hittade på hans föräldrars vind.

Också hall. Vår min ikonvägg som min man älskar att hata. Ikoner från bland annat Grekland, Irland, New Orleans, Mexiko, Småland. Blandat med bilder på släkten.

I rullar, ouppackade, har vi även Du behöver inte vara rädd av Klara Wiksten, en tavla med hela boken Svindlande höjder, en plansch för Syrien. Samt till Fimpens blivande rum: alfabetet, fjärilar och en siklöja för Rädda barnen.

Pinterest

Vill ni följa mitt husdekorerande i skallen (och på pinterest) så hittar ni mig där som Jenny Hejde.