Jamen så kom den äntligen, dagen då vi skulle ha släktkalas för sextio släktingar i Skåne. Jag och barnen hade åkt tåg till mina föräldrar några dagar tidigare och på morgonen satte sig Pampas på polisbilen för att få feeling inför festen.
De sista kakorna pyntades, vi åkte till byggdegården och pyntade den, vi klädde oss i likadana kläder (svarta byxor, vit skjorta och fluga) och sen droppade släktingarna in.
Pampas, aka Bo som han egentligen heter, och Sigge, som är Pampas kusin och tre dagar yngre. Och en jekla massa kakor.
Barnens pappa kom precis innan gästerna och alla var glada och kramiga.
En himla nöjd kille som fick äta kakor. I plural.
Här ser det ut som om vi är ensamma i lokalen, men jag är osäker på ifall släktingar vill vara med på den här bloggen så helt släktfritt blir det här inlägget. Lovar att de också var där!
En ville öppna presenter. Den andra var mer intresserad av att leka med dekorationerna.
Himla fin fest blev det. Helt slut var mamman efteråt.
Asså, så fint. Vilka kakor (!) Och småungars tänder, finns ju inget gulligare.
SvaraRadera