En dag tyckte Pampas att det var dags att plantera ut all kål vi hade inne.
Vi hade förjävla mycket kål inne. Det var - häng med nu - kålrabbi, broccoli, blomkål, brysselkål, vitkål, grönkål och säkert något som jag nu har glömt bort. Kål gillar tydligen inte när det är för varmt och de små plantorna var därför just små. Men nu skulle de ut i friheten!
Pampas hade en dold agenda med omplanteringen. Käka jord. Kanske hans bästa syssla här i livet.
Omplanteringen tog så lång tid att Pampas hann byta kläder och det blev en annan dag. Den här dagen hjälpte även katten Natten till.
Och fler kålplantor ville komma ut.
För att sniglarna och kålfjärilarna inte skulle få möjlighet till att ha mat-kalas på kålplantorna konstruerade jag den här buren av ett litet rangligt växthus-skelett och en gardin från Ikea.
Alla plantorna (nästan) kom ut och jag pustade ut. Dagen efter hade all grönkål dött. Sånt som händer. SÅNT SOM HÄNDER. :( :( :(
Passade även på att skapa små skydd åt våra bönor som blivit snigelmat nästan allihop. Jag tog gamla pet-flaskor, sågade av botten, satte över plantorna och täckte med väv och gummisnoddar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar