Eftersom vi tagit bort all blast på potatisen så hade vi lite dålig koll på hur färdig den egentligen var. Vi förvarade den under jord, men eftersom hösten började närma sig och höst = frost behövde den komma opp och in i jordkällaren.
Pampilido sov bort hela händelsen. Som det brukar vara.
Någon som var mer aktiv var min man och Fimpen. Fimpen kommer ju antingen bli världens jordbrukare eller hata hela grejen när han blir äldre.
Men for the time being? Barnarbete - så himla billigt!
Fimpen turnerade runt lite, här inspektion av bönlandet.
Lite av den potatis vi fick upp. Tydligen är potatis "skör som ägg" så de bars med ömhet bort till skottkärran. Nästa år vill vi utöka vårt potatisland så att vi kan bli självförsörjande på potatis större delen av året. Synd att det samma inte gäller ris. Min man äter sjuka mängder ris.
Ah alltså idyllen i er trädgård?! Typ mer än man klarar av :) Det ser SÅ himla härligt ut.
SvaraRadera+1 på Johannas kommentar.
SvaraRadera