En grans förfall

Fimpens favoritsyssla just nu? Att slå på granen med diverse föremål så att barren trillar av. Jag skäller på honom och säger att han inte får, men det verkar inte gå in i hans hjärna så som det ska. Han lägger bara lydigt undan vår pås-samlare och hämtar ett annat verktyg istället.

 

 

 

När jag var yngre ville jag alltid att granen skulle stå kvar till min födelsedag i februari. Nu förstår jag varför den aldrig fick stå kvar så där länge.

Mörka platser

 

Den här boken - Mörka platser av Gillian Flynn, kan ha varit mitt sämsta val att påbörja en mörk, regnig kväll i januari. Jag och Fimpen var dessutom hemma själva. Och han pekade ut genom fönstret och envisades med att han såg en gubbe.

 

"Libby Day var bara sju år när hennes mamma och två systrar mördades i det som kom att kallas Satansoffret i Kinnakee. Medan hennes familj låg döende flydde Libby från deras lilla bondgård och ut i den stränga vinterkylan."

 

Ehehe.

Att påbörja byggandet av ett bibliotek

En av sakerna vi var överrens om när vi flyttade till huset var att vi skulle ha ett bibliotek och i vilket rum det skulle vara. Bibliotek för att jag läser så mycket och har så mycket böcker. Bibliotek för att min man tycker att det är coolt och ser tufft ut.

 

 

Min man river ut en garderob. Riva. Så jävla kul (okej, vi rev inte så mycket, utan körde mer Frank Erichsen-style och tog ut dem försiktigt för att använda dem på annat håll).

 

Fick dock använda yxa! För att få ut träanordningen de stod på.

 

Efter utrivning/försiktigt uttagande spacklade vi väggar, upptäckte att väggarna hade olika färg och bråkade om diskuterade om vi skulle tapetsera (William Morris klapp, klapp, klapp. William Morris klapp, klapp, klapp.) eller måla i den mörkare nyansen av grönt (buuuu!).

 

Det är så långt vi kommit i detta rum.

Om det alltid är fint i vårt hus?

Hell to the no.

 

Måste lära oss att minska på våra sopor, det verkar inte som om de tömmer vår soplåda så ofta.

En nyårsdagsmorgon

En toast skagen

 

Men va fan, ta inte kort på den! sa min man. Han tyckte inte att den var något fin. Det sket jag i.

Maten på nyårsafton

 

Om ni nu sitter och undrar om det alltid är min man som lagar maten hos oss så är svaret nej. Ibland är det min man och Fimpen. Fimpen vill dock alltid ha lite extra salt på allt.